Tubkatt

My final say

2008-03-24T10:08:00.002+01:00

Måndag 24/3 17-18 kan du höra mig intervjua Sofia Anner Grönlund, producent för Umeå open. Hon tar med sin favoritmusik och vi pratar om den och om henne. Lyssna på GästBiten, antingen via 102,3 Mhz eller www.umeastudentradio.se

Sen sänder jag den sista radioupplagan av Dåliga gatan 18-19. Det är det sextionde sända programmet och under programmets tvååriga historia har jag spelat över 500 artister. Tack till alla som lyssnat. I fortsättningen hör ni mig i filmmagasinet Garbo och i GästBiten. Nu koncentrerar jag mig på klubben och ett nytt, än så länge hemligt projekt.

Det här är mitt sista blogginlägg. Jag lägger ner bloggen. Mitt konto på Facebook är också raderat. Bloggen har sidvisats över 31000 gånger. Uppenbarligen var det någon som ville kolla på bilkraschen. Men nu är det inte roligt längre. Datorer äter min tid, trots att jag inte ens äger någon själv. I fortsättningen kollar jag bara mailen.

Dåliga gatan #15

2008-03-14T13:47:00.003+01:00

Klubben är imorgon lördag, ifall du missat det. Här är nya filmen, på en vägg på Operan imorgon. Props till Björn och Simon som slitit stjärten av sig!

Länk

2008-03-10T12:00:00.004+01:00

Jag bloggar för VK ett tag, läs där istället.

Kristina med snoppen

2008-03-09T12:45:00.000+01:00

Ur DN söndag 080309.

A room with a view

2008-03-08T10:35:00.002+01:00

Snuskbutik

2008-03-07T08:14:00.000+01:00

0920

2008-03-04T16:45:00.000+01:00

Recension: Himlens hjärta

2008-03-03T18:23:00.002+01:00

Regi: Simon Staho.

Affischen till Himlens hjärta talar om för oss att det här en feelgoodfilm med kända svenska skådespelare. Alla ler och är glada. Men en större lögn kan man inte tänka sig. Detta är en äkta feelbad om otrohet, svek och svärta. Det är väldigt roligt med alla ålderskrisande par som kommer att gå på den här filmen utefter hur den marknadsförs. Tror man att postern är innehållsförteckning sätter man alltså popcornen i halsen. Dessutom kommer det att vara fantastiskt roligt med alla otrogna kvinnor och män som kommer att sitta bredvid varandra och skruva på sig i fåtöljen. Igenkänningsfaktorn lär vara hög.

Simon Staho har tidigare gjort Dag och natt och Bang bang orangutang, båda med Mikael Persbrandt som huvudrollsinnehavare. I Himlens hjärta spelar Persbrandt Lars som är en nöjd, högutbildad man med en stabil inkomst och trygg tillvaro. Men han har ett problem - han är livrädd för att bli bedragen av sin Susanne, spelad av Lena Endre. Tillsammans med paret Ulf (Jacob Eklund) och Ann (Maria Lundqvist) planerar de att resa bort tillsammans. När de äter en av otaliga parmiddagar tillsammans börjar de resonera om otrohet. Att det är skillnad på att vara otrogen och att prata om det. De behandlar frågan om uttalad moral och agerad moral. Det lyfts i tunga frågor som frivillig och ofrivillig barnlöshet, om tvåsamheten som en mur mot ensamheten och ångest inför åldrandet. Men också om att komma ut på andra sidan som ny, stärkt och med nytt blod i ådrorna. Om man pratar med varandra och erkänner sina begär och svagheter kanske det inte behöver betyda att man förminskas i den andres ögon, utan tvärtom. Om man tänker efter före kanske man slipper stå med svansen mellan benen.

Den väntade undergången utspelar sig i stora medelklassvillor där man kan krypa undan och anförtro sig högljutt om känsliga saker, trots att olämpliga människor befinner sig innanför samma väggar. Det är subtila produktplaceringar som mer handlar om livsstil än om märken. Mikael Persbrandt gråter så det sprutar på sin designertröja där de sitter i sitt 50000-kronorskök. Det är dyrt porslin, glassiga mobiler och fint vin som blandas med kärleksambivalens och om smärtan när kärlek svalnar. Förlovningsringarna åker på och av, jorden rämnar och filmen skulle lika gärna kunnat heta Om blickar kunnat döda. Fast det hade inte stämt överens med filmaffischen.

Lena Endre är grym och lär vinna en guldbagge för den här rollen. Över lag är skådespelarinsatserna mycket bra och med en minimalistisk, träffsäker ton. Ljudet är krispigt. Fotot är felfritt, men ganska intetsägande. Det är dock karaktärerna som får ta plats och därför fyller både ljud och foto sin funktion. Ibland kan det kännas aningen klaustrofobiskt då allt utspelar sig på en så liten yta, men Himlens hjärta håller sig ändå på rätt sida och blir aldrig tråkig. För mig fungerar den som en läxa innan man hamnar snett. Jag lär mig att det är otroligt tråkigt med parmiddagar, att jag aldrig skall känna mig bekväm, aldrig sluta känna.

Ibland brukar man säga att viss film kräver att man ser den på bio. Då brukar det handla om actionfilmer med visuella styrkor. Himlens hjärta handlar om att förstå varandra, att våga anförtro sig. Filmen kräver därför biografens lugn på ett annat sätt. På hemmaplan finns för många distraktionsmoment, därför är salongen en bättre lösning. Dialogen är långsam, det är långa pauser av tystnad med dialog på ett annat plan än via ord. Den vågar ta plats, vågar vara obekväm och det är en av filmens starka sidor. Det är modigt att ta det lugnt. Himlens hjärta är sevärd. Först och främst för skådespelet, men också för att den väcker intressanta frågor och river lite i bröstet.

Betyg: 3/5.

Filmen recenserades i Garbo 28/2. Nästa program sänds tors 13/3, kl 18-19 på Umeå studentradio 102,3.

Out of this town

2008-02-29T08:19:00.001+01:00

Film i radio

2008-02-28T14:21:00.003+01:00

Lyssna på Garbo ikväll kl 18 på Umeå studentradio 102,3 Mhz eller via webben. Jag recenserar Himlens hjärta och det blir TV-tips, nya DVD-releaser, filmnyheter och andra recensioner av aktuella filmsläpp.

Västerbotten, tjugo över 12, 080227

2008-02-27T12:23:00.000+01:00

It´s a hard life

2008-02-27T11:50:00.000+01:00

Soda

2008-02-25T19:36:00.006+01:00

Vaknar allt oftare med känslan av att jag sugs upp ur en brunn. Mot ljuset, ut ur tunneln med ett tryck mot tinningarna. Det går nästan aldrig att somna om. Har aldrig behövt särskilt mycket sömn, men det är tråkigt att inte kunna tajma andras dygnsrytm. Tidning och pyssel håller mig sällskap tills jag försöker igen.

Utsövd, 09.20, i ett ljusrött rum utan känslan av brunn. Mina dagar har sällan några krav på att stiga upp tidigt. Det är kvällarna som värdar aktiviteterna. Dagtid lunkar jag mest runt och försöker umgås med mig själv, ingen annan är ju ledig. Clownerna har gått till jobbet and all the rest of that shit.

Aldrig kaffe innan tolv och lika lite som jag trivs med att vara ensam, lika lite har jag lust att träffa folk. Jag balanserar och är osäker, men jag är mestadels till freds med timmarna. Är med i en bokcirkel som läser Chockdoktrinen, men jag skolkar idag. Montecore bredvid sängen. Och på torsdag börjar jag ett nytt projekt. Garbo heter filmmagasinet som jag sänder med Anna och Anna-Karin. Vi träffades idag och spelade in massor med guld, det kommer bli smaragders.

I lördags hade vi inflyttningsfest, det var apmycket folk hemma hos oss, men jag märkte inte av dem så mycket. Jag stannade mest på mitt rum på grund av tryck över bröstet och en stark aversion till att prata med folk. Vi lade ner alla pretentioner och bestämde oss sent för att glida ner på stan. Ägde och lät oss ägas. Söndagens frukost intogs inte förrän halv två. Att jag lyckas vara på rummet så länge är någon form av rekord.

Idag blev jag tillfrågad att spela på Subjekt 1/3. En ära såklart. Men jag är inte hemma i helgen och det känns soda i magen. Mobilen skall vara avstängd och stegen skall vara sävliga och få.

Ett troll i ett kök

2008-02-24T20:00:00.000+01:00

Fett exklusivt

2008-02-23T17:09:00.000+01:00

Fredagsmys

2008-02-22T16:52:00.001+01:00

Alla hästar i hagen på Krogen Krogen.

Penismätartävling

2008-02-20T08:50:00.000+01:00

Dåliga gatan lör 16/2

2008-02-17T20:50:00.001+01:00

Det blev ett nytt publikrekord igår och jag är stolt som en mupp. Bilderna talar för sig själv.

Glaskross och woop woop!

2008-02-15T07:21:00.001+01:00

Försvar

2008-02-14T16:56:00.000+01:00

På måndagskvällen ser jag Paranoid park, en helvetiskt speciell film. De två andra i salongen fnissar när eftertexterna går på, gissningsvis som ett försvar mot det okonventionella berättargreppet. Jag lämnar innan jag hinner höra deras omdömen, vill inte veta. Vill inte bli störd i mina egna tankar. Det är tre minus när jag cyklar hem på den frusna slasken.

Lust, caution. Control. Ping-pongkingen. Juno. I´m not there. Det är fina fiskar på duken för tillfället. Förra veckan hänfördes jag av Försoning som jag dänger iväg en svag femma på.

Idag har jag disciplinerat stigit upp klockan åtta. En massa plock att göra, enda debaclet var att jag loggade in på bloggen. P3 dans i mitt öra håller mig dock fokuserad, jag har ett hål i min tröja och på tok för stora hörlurar på skallen. Det är en fin dag.

Två skinkor, en nos

2008-02-14T16:52:00.000+01:00

http://www.nojesmagasinet.se/umea/?cat=11&subcat=29&art=294

Lite olycklig rubriksättning. Ordet len, kanske vore på sin plats. Annars vet jag inte riktigt vart njutningen ligger.

No fit state

2008-02-09T21:29:00.000+01:00

Rödvin i rummet på gränden. Värmeljus, uppriven säng, Kosi comes around, To die alone, In rainbows, New waves och The warning. Jag har inte svarat på mobilen under hela dagen. Fördärvat blöt jacka i den keffa garderoben, min stänkskärm har ramlat av. Techno mot salta kinder, känner igen varenda jävla käft och det går inte att gömma sig någonstans.

På lagret

2008-02-06T15:37:00.000+01:00

Två alvedon innan frukost och onsdagen möter upp med en plusgrad och en cykel som fortfarande inte går att trampa. Knulla. Om två dagar skall det bli fyra plus och jag hatar det här jävla Göteborgsvädret.

Gjorde en ny affisch idag. För en gång skulle klagade inte tryckerinissen på mig. Det var tur det för annars hade jag en febersalva på lager. Om man bråkar med mig idag kommer jag att ge ondska. Februari är ingen vacker månad.

Nordic cattle group

2008-02-01T20:39:00.000+01:00

Kings of convenience spelar sympatisk popmusik med ett slickt sound och felfritt plock på nylonsträngarna. Ljudet är delikat och sången är len som nacken på en kut. De första tre låtarna är mysiga och välgjorda, men resten av konserten är en lång transportsträcka till I´d rather dance with you där Erlend Øye är läckert insvept i en ljusslinga. Det nya materialet är både intetsägande och platt. Texterna är banala och arrangemanget är skjutet från höften. Publiken råmar gillande efter varje låt och jag tolkar det som ett tecken på vi är svältfödda på happenings, hungriga på exklusivitet. Nordic cattle group sitter i lokalen och jag ledsnar på att vara en del, så vi tar vår flykt till News.

Senare under kvällen sätter sig Erlend bredvid mig och vi pratar om det löjligt låga ljudet, han ser besviken ut. Efter en stund frågar han mig vad jag tyckte om konserten. Jag sa precis som det var. Han såg ganska förvånad ut, men tackade mig för att jag var ärlig. Det är nog ingen dålig gissning att det flockas ryggdunkare runt en artist efter en spelning, men med tanke på vad jag och S pratat om efter spelningen skulle det kännas underligt att säga något annat än min åsikt till honom.

Dagen efter träffar jag på Erlend igen. Han beställer en tvåa Jägermeister och minns mig från tisdagen. Han berättar att han besökt Mingus, Slumpen och Schmäck under hans lediga dag i Umeå - att det verkar vara det som den här stan har att erbjuda. Jag kan inte annat än att hålla med.

En stund senare får jag mig veckans kulturella uppvaknande. Robert Svensson från Mixtapes and cellmates spelar fyra långa låtar för en gles publik, han vrider dem ur kroppen och kryddar med sin elgitarr. Det är makalöst vackert och jag är glad att jag stred mot minusgraderna för att stifta en ny bekantskap. Lovely.

I drink glue, because I want to

2008-01-28T17:18:00.000+01:00

Mmm. Glue.

I köket, på gränden, i kvarteret.

Jåni på Renmarkstorget.

Phesk

2008-01-25T11:56:00.000+01:00

Isabella Lövin har tilldelats Stora Journalistpriset i klassen "Årets berättare" för boken Tyst hav med motiveringen: "För hennes chockerande berättelse om vad människan gör med havet, och till vilket pris."

Igår var jag på en föreläsning med henne, på Umeå stadsbibliotek. Det var både skrämmande och intressant. Skall lätt läsa hennes bok. En bra lösning, förutom att införa ett fiskestopp, är att införa fiskefria zoner så att fisken har en möjlighet att komma tillbaka. De kvoter som tas upp idag är inte hållbara. Vi riskerar en ekosystemflipp om ingenting görs idag. Torskens roll som toppredator är satt ur spel och vad som händer imorgon är svårt att säga.

Skriv under http://www.namninsamling.com/Torsk och tänk på vad du äter. Om du är en del av problemet tycker jag du bör tänka om.

Enter and leave

2008-01-24T14:47:00.000+01:00

Våldsamma mängder vitt, ljuden blir helt stumma och det är ett medvetet val att exkludera hörlurarna på min promenad till skolan. Gångstunden blir anonym då alla jag möter kisar mot kristaller och vind. Opponering höjer min puls och jag håller inte tillbaka med vad jag tycker. Har så svårt för diplomati och försköningar. Personen som har läst min uppsats har inte sett en enda av de filmerna jag skrivit om och hon tycker att det var bra. Jag håller inte riktigt med och under nittio minuter pratar vi om varandras texter. Under samtalet förstår jag än en gång varför jag inte lyckats skaffa mig en enda vän under utbildningens gång. För lite gemensamt, för stora avstånd på alla sätt. Att överleva alla lärarrumssnack blir en svår nöt att knäcka, det är kanske därför jag inte kan se mig i ett klassrum under våren.

Ur dagens Västerbottens folkblad

2008-01-21T11:01:00.000+01:00

Kompis! Klicka på bilden för att få den i större formatski.

Lätta steg

2008-01-20T17:44:00.000+01:00

Gårdagens Dåliga gatan blev en tvärsuccé med trängre dansgolv än någonsin! 340 personer gled in på klubben, vilket är publikrekord. Bättre premiär kunde jag aldrig hoppats på. Kort snutt ligger ovan, tack Einar för en fantastisk film till projiceringen.

Ett urval av låtarna som spelades ligger på daligagatan.se

Kolla i VF måndagen 21/1 för reportage från lördagens klubb.

Up in the butter

2008-01-18T19:40:00.000+01:00

Inom loppet av nittio minuter ringer Västerbottens folkblad, Västerbottens-Kuriren och finska Vasabladet för intervju angående klubben. Gött. Längre artiklar på måndag, VK´s ligger på nätet nu och är förmodligen med i lördagens pappersupplaga.

Kolla även: Nöjesmagasinet.

Imorgon, lördag, smäller det på Operan. Dåliga gatan har fet säsongspremiär med allt glitter du kan tänka dig. Jag tar med en gravid skivback med spasmisk rock, krispig indiepop och salt electro. På med det tunnaste tyget och de lättaste skorna!

http://www.daligagatan.se

Vit lögn

2008-01-17T11:39:00.000+01:00

Torsdagsmorgon. Det är dunkelt i rummet. Jag vaknar långsamt och undrar vad klockan kan vara... 7, 9, 10 at best? När jag sätter på mobilen står uret på 10.57. Lilla Johnny säger inte sant! hoppar i byxorna, gårdagens t-shirt, fluorsköljer, låser inte, cyklar som en tok. Utanför studion sitter universitetets lokalförsörjare med benen i kors, jag är tre minuter sen. Ursäktar att jag satt fast i ett möte. Klockan är 11.03 och hjärtat ligger på tungan.

Tegeltigrarna

2008-01-16T10:14:00.000+01:00

Just idag ösregnar det över Västerbotten, men i söndags hade jag den här utsikten från balkongen. Solen är uppe mellan tio och två, oftast missar jag ljuset helt och hållet.

50 bästa låtarna 2007

2008-01-14T18:53:00.000+01:00

De feta är... tja, fetast.
Läs topp 16 på Umeå studentradio 102,3

Säkert! – Det här är vad dom säger
Iron and wine - Boy with a coin
Lacrosse - No more lovesongs for you
Anna Järvinen – Kom hem
Kate Nash – Foundations
Rilo Kiley - Close call
Jennie Abrahamsson - In this life to live
Bloc party – Flux
M.I.A - XR2
Hästpojken - Shane MacGowan
the Wombats - Let´s dance to Joy division
Radiohead - Jigsaw falling into place
Mathematical - This is plonk
Jens Lekman - Friday night at the drive-in bingo
Andrew Bird – Cataracts
Sällskapet – Järnstaden
Mavis Staples - Down in Mississippi
Logh - Death to my hometown
Ryan Adams – Two
Jonas Game – ADHD
Lykke li - Little bit
the Mary onettes - the companion
Arcade fire – Intervention
Kristian Anttila - Vill ha dig
Dragonette - I Get Around (Midnight Juggernauts remix)
Kocky - Things u do (feat Hey willpower)
Florence Valentin - Upp på sociala, ner på systemet
Terry Lynn - Kingston logic
the Tough alliance - Neo violence
Simian mobile disco – Hustler
LCD Soundsystem - North american scum
Karin Ström - Klaustrofobi (Andreas Tilliander remix)
Shout out louds - Tonight I have to leave it
Eldkvarn - Fulla för kärlekens skull
Patrick Wolf - Magic position
Rupesh Cartel – Ghost white
Johan Örjansson - Empty road
Juvelen – Hanna
Shins – Australia
Kleerup feat Robyn - With every heartbeat
the Tellers – More
Familjen - Det snurrar i min skalle
Modest mouse – Dashboard
Hot chip – Ready for the floor
Kent – Ensammast i Sverige
Johnny Kemo – Leather song
The concretes - Military madness
Gui Boratto – Terminal
Blonde redhead – Spring and by summer fall
Yelle - Je Veux Te Voir

Åh det kom blooood

2008-01-13T17:25:00.000+01:00

Börjar kvällen med oliver och öl i sängen, nickar till kvart i sex. Är lite go när jag lallar runt i köket, städar upp efter en veckolång dekadens. Plötsligt lyckas jag sticka fem millimeter kallt stål rakt in i vena basilica och resultatet ser ni ovan.

Det var oväntat roligt på Shape up! Jag hade skitkul och dessutom var det utomordentligt svårt att välja låtar när man bara får spela tre i taget. Battlen blev väldigt lyckad, jag stred mot residenterna och Pingvin-Oskar. Vem som vann vet bara ni som var på golvet. Tur att det är mindre än en vecka tills jag spelar nästa gång, annars hade abstinensen varit olidlig.

Livin lavish på TC var krispigt, men min värkande arm håller mig på mattan. För att undvika garderobskö smyger jag iväg strax innan den växer till sig (jag hatar att köa! hatar att se nattklubben upptänd! hatar att se hur folk ser ut på riktigt!). Efterfestar ensam på Queens med falafel, strips, läsk och Västerbottens-Kuriren. Cyklar hem halv tre, rullar genom en drucken stad med florsocker under mig och vatten i ögonen. Träden blir så vackra när snön är blöt. I gatljusen lyser de gravida grenarna. Hänger upp mina blöta och blodstänkta byxor på balkongen. Vaknar upp till en ljus söndag. Ligger länge kvar och läser två dagars DN, sträcker mig som en katt.

En chans att skaka din svans

2008-01-09T16:50:00.000+01:00

Pub 102 på NH fredagen den 11/1, 15-17.30. Jag representerar Dåliga gatan och spelar skivor.
Lite senare på kvällen pillar jag plattor på Shape up! - kom till Plaza och sväng din svans, eller så väntar du med vårkänslorna till 19/1 på Operan. Då är nämligen nästa allnighter med Dåliga gatan.

Sen börjar radiosäsongen måndagen 14/1, inte missa. På måndag spelar jag de bästa låtarna från 2007.

Hemsidan är uppdaterad: http://www.daligagatan.se/

Nu är det 98 medlemmar i Facebookgruppen. Om alla bjuder in en person fördubblas gruppen. Gör!

Elliott

2008-01-08T18:57:00.000+01:00

Ett nytt block vilar mot mina ben, Logh i spelaren. När jag pratar i rummet ekar orden. Utan möbler för att tiden inte har funnits, det var den gamla ursäkten. Nu för att pengarna är slut. Om några månader kanske det blir ändring, för närvarande måste annat prioriteras.

Guld mot svart, varför har jag alltid bara en fungerande penna hemma? Jag älskar, älskar denna stan ibland. När snön är torr och massproducerad får det mig att aldrig vilja vara någon annanstans vid den här årstiden. Kanske mer norrut isåfall. Blir nog kvar på den här delen av halvklotet, måste vara där jag begriper språk och sammanhang. Det är ändå så lite man har koll på så det gör skillnad att inte vara anonym, att verkligen kunna greppa sitt universum.

Av den anledningen är den här stan perfekt för ändamålet. Nu, alltså. Men min rastlösa själ måste näras. Därför söker jag kanaler som stimulerar, där jag kan få mina kickar. Det är ingen lätt uppgift, men det är viktigt att jag inte slutar leta, inte slutar anstränga mig. Gör jag det faller jag lätt in i destruktiviteten igen. Mitt svarta tänkande är vad knarket är för pundaren. Återfall är en del av processen, det är frekvensen som är av betydelse. Ju längre mellan fallen desto bättre, till slut kanske jag kan lära mig att stå.

Henry håller mig sällskap

2008-01-06T19:06:00.000+01:00

Punkteringen på min cykel påminner mig att det jag lämnade i Umeå finns kvar och att jag måste ta tag i det. Golven är kalla efter att elementen varit avstängda i två veckor. Uppsala smakade socker, men nu sitter jag här i köket på en stol och försöker att andas. Vill, men kan inte sova. Jag har läst ikapp mig på alla kulturdelarna jag missat, läst nyårsstycket från Klas Östergren. Månen tittar över gården. Det luktar droger i den alldeles för stora lägenheten, på min sadel en decimeter snö. Jag vet inte att det är mer än två timmar tills sömnen kommer.

Årets filmpärla

2007-12-31T10:42:00.000+01:00

Fatih Akin gjorde 2004 den fantastiska Gegen die Wand, Mot väggen, som fick mig att vilja flytta till Istanbul. Jag skrev tidigare att det har varit ett fattigt filmår. I Göteborg har jag snappat upp allt jag missat på grund av det dåliga filmutbudet i Umeå, jävla SF-monopol. Nu har jag sett årets enda femma. Och det är Fatih Akin som gör det igen. Auf der anderen Seite, Vid himlens utkant, var en pärla. Så innerligt vacker, smart, snygg och effektiv. Jag njuter av varje bildruta och tänker åter på att jag vill göra Istanbul till min. Till och med hyperkritikern Lennart Blanco uttryckte positiva ord om filmen, då måste den vara bra.

Sen har jag nypt tag i några andra goda bilder under lovet. Följande platsar lätt på listan över årets bästa:

Fyra månader, tre veckor, två dagar
Zodiac
Breach
Cassandra´s dream

Nu är det bara Två dagar i Paris som jag fortfarande inte sett och har kvar förhoppningar på. Judy Delphy äger ju. Sist jag såg henne var i Before sunset, Bara en dag, och det var ju så bra att jag höll på att kräkas. Den utspelade sig i Paris, så det är ju en bra hint.

Gott nytt år. Orr, orr!

Fet och fattig

2007-12-30T01:22:00.000+01:00

Fattigaste: september månad. Tjuvätande och pantburkar.

Fest: tredagars vid Umeå open, med grande finale hos Anton. Start kl 13, spritsnortande och tornados, utgång halv åtta. Merde. Reprisen 2008 är redan inbokad.

And I´m gonna need your help

2007-12-29T04:51:00.000+01:00

Jag-har-fattat-det-men-ingen-annan: Rupesh Cartel - Ghost white.

Hype: när vakten förbjöd mig att göra kullerbyttor på Umeå open fick jag göra det i smyg, således svartkullerbyttor.

Besvikelse: han svarade inte.

Förväntar mig att vi skall hänga varje dag

2007-12-28T00:51:00.000+01:00

Kan glatt meddela att det äntligen är liv i luckan igen på Buttcrackboogie - hoppas på ett uppsprucket och glipigt 2008. Glöm inte att skicka in!

överraskning: Ljunkan flyttar till Umeå utan att säga till innan.

tryckare: Andrew Bird - Cataracts.

dyraste öl: två bibbe 206 kronor på News i Umeå. Detta på grund av att jag ville ha dem med härrliga frukter.

I näsan, på listan

2007-12-27T09:53:00.000+01:00

vackraste färg: turkosa, iskalla Aare som rinner genom Bern. Ser ut som en god drink man bara vill bada i. Jag nöjde mig med att jogga bredvid.

trend: snorta sprit. Cointreau är bäst, Aivy helt OK och Minttu som dug.

utter bore: skolan. Hur fukking less kan man bli?

tv styr mitt liv: sena dubbelavsnitt av Seinfeld under våren. Jag har numera kommit ur missbruket och kan prata om det.

Skruva den som Jåni

2007-12-26T13:53:00.000+01:00

De senaste sex nätterna har jag sovit på fem ställen. McLuffer. Göteborg är sig likt med regn, mörker, för många viljor, blåst och automatiserad ryggradsutgång till Nef. Hittills har jag hunnit med att tappa bort alla mina kort, spärra dem och sedan hitta dem hemma hos brorsan, somna på spårvagnen, två gånger vara en stjärtsmärtekund vad gäller min falafel, missa sista vagnen med en hårsmån och springa ikapp den till nästa hållplats genom en helvetesrush på Avenyn som nästan fick nattamaten och hjärtat att poppa ur kroppen. En standardvistelse, helt enkelt.

Firade jul den 23:e. Perfect crime, en dags mindre lidande. Julafton gjordes genom att jag käkade pasta, sov och kollade på Den tunna röda linjen. Traditionellt. Nästa år kanske vi kan skruva till det den 22:e?

Nu har jag lovat mig själv att aldrig igen gå ut utan förköp på juldagen, eller någon annan dag som kan gissas bli hysteriskt populär. Vi stilade upp vår skit på Gretas, men jag tror inte det var vad någon av oss egentligen ville ha. I de blindas rike är den enögde kung.

Härdarmästarens dotter

2007-12-25T10:30:00.000+01:00

Årets läsning: Mig äger ingen - Åsa Linderborg

Du?

Film 07

2007-12-23T19:36:00.000+01:00

Skivåret var magiskt, filmåret var raka motsatsen.

Trots det: här är årets bästa filmer:

This is England
American gangster
Darling
Du levande
Last King of Scotland

Uteblivet garv:

the Simpsons movie

Hur gick tankarna?

Hata Göteborg

Du?

You better look out below

2007-12-22T14:25:00.000+01:00

Årets bästa konserter:

the Arcade fire - aug Rock en Seine, Paris
the Arcade fire - juni Open air, St Gallen
Kavinsky - mars Äpplet, Umeå
Mattias Alkberg BD - mars Studion, Umeå
Jeans team - mars Äpplet, Umeå
Mavis Staples - juli Kulturbolaget, Malmö
the Mary Onettes - juli Emmabodafestivalen
Lykke Li - aug Way out west, Göteborg
Florence Valentin - aug Way out west, Göteborg
Säkert! - juni Scharinska, Umeå
Justus Köhncke - juli Uebel und gefaehrlich, Hamburg
Guy Gerber - juni Vega, Köpenhamn

Konsertbesvikelser:

M.I.A - aug Rock en Seine, Paris
Kocky - nov Plaza, Umeå
Regina Spektor - aug Way out west, Göteborg
Those dancing days -juli Emmabodafestivalen
Jens Lekman - okt Scharinska, Umeå
CSS - juni Open air, St Gallen

Du?

Try to keep them out

2007-12-20T09:40:00.000+01:00

Årets-jag-vill-dö-till-det-här-för-det-är-så-vackert: Khoma - Hyenas.

Du?

Av idag

2007-12-19T15:00:00.000+01:00

Paradis

2007-12-17T14:32:00.000+01:00

Fifan, harrejavlar. Vilken respons, vilka superlativ! Tack vare er är Dåliga gatan tillbaka med fyra nya datum till våren. Jag ramlade i sängen halv fyra på söndagsmorgonen - stolt, lycklig och salt. Dånet i öronen gjorde ingenting, all is well.

Ready for the floor?

2007-12-13T12:45:00.000+01:00

Hot chips nya singel kom med posten idag och jag kan knappt sitta still. Om och om igen. Den skall lätt stekas på lördagens klibbiga dansgolv på NorrlandsOperan. Det är säsongsavslutning och du gör bäst i att dyka upp och kasta slängkyssar upp i det höga taket.

Mer info kompis: daligagatan.se

Guldmedaljen går till Montreal

2007-12-10T18:21:00.000+01:00

2007 års bästa album:

10 Säkert! - Säkert!

09 Florence Valentin - Pokerkväll i Vårby gård

08 Jens Lekman - Night falls over Kortedala

07 the Tough alliance - A new chance

06 Jennie Abrahamsson - Lights

05 Andrew Bird - Armchair apocrypha

04 the Shins - Wincing the night away

03 Anna Järvinen - Jag fick feeling

02 Patrick Wolf - the Magic position

01 the Arcade fire - Neon bible

He som fint

2007-12-10T09:23:00.000+01:00

...Mary onettes
Florence valentin
Ryan Adams
Anna Järvinen
Jennie Abrahamsson
Arcade fire
M.I.A
Shins
Jens Lekman
Gui Boratto
Patrick Wolf
Andrew Bird
Mavis Staples
Kocky
the Tough alliance
Säkert!

...har alla släppt bra album i år. Lyssna på Dåliga gatan 17-18, måndag kväll, på Umeå studentradio 102,3 för att få den korrekta ordningen.

264 km punk

2007-12-06T20:50:00.000+01:00

30 minuter efter att han ringt sitter vi i en budbil på E4an. I knäet varsin lunch och Arcade fire i högtalarna, precis när vi svänger av för Luleå. Slätterna vid Bygdeå är gröna som på våren och snön ligger först när vi börjar närma oss Skellefteå. Vid halv tre ser vi ingenting på grund av dimma och norrland. Irrar runt i industriområden som får depressionen att vilja sippra upp till ytan. Stannar vid torget som gud glömde och handlar på ett utplockat Ica. Personalen är sävlig som aldrig förr och du säger att här kan de omöjligen lida av stressymptom eller utbrändhet.

Cider, kakor och två baguetter som jag doppar i jordnötssmör när vi rullar genom Gammelstan. Känns som om vi var på turné. Punk. Vi spelar Mavis Staples på högsta volym när vi skär genom den kompakta torsdagskvällen, smakar på Nicolai Dunger och får en smekning av Sufjan Stevens. Halv åtta släpper du av mig på nya adressen och jag går hem och landar efter en dags händelser som jag inte visste skulle ske när jag vaknade i morse. Man skall aldrig tacka nej till utflykt, även dagar som man har fullbokat. Det är bara att ringa återbud och ordna det någon annan dag. Tänk om man missar något.

Plats

2007-12-05T10:15:00.000+01:00

Saker börja att falla på plats. Flytten är genomförd och uppsatsen har blivit 27 sidor gravid. Snart föds en lunta papper och på andra sidan vintern börjar ovissheten och dagar utan ramar. Livrädd och tillfreds. Igår tog jag viktiga beslut som skapar rubriken Kreativ vår, får se om idéerna går att överföra till verklighet.

Fiaskot

2007-12-03T10:23:00.000+01:00

Organism 12 ställer in klockan 16 samma dag som han skall spela. Arrangören säger att det blir så när man inte skrivit kontrakt med sina artister. Ofan. Under Datarocks dj-set plockar Redsledge ner sin banderoll från scenen som heter Redsledge, som att de inte kunde stå för att arrangemanget var undermåligt. Det får bli en slags sammanfattning – hur strulig och otillfredsställande helgens Digital tone festival var. Öde dansgolv, ekande tomt och en arrangör som skäms eller vill gå hem tidigare.

På övervåningen värmer Matts Katt dansgolvet och spelar fantastiska beats, gör det dessutom med inlevelse och nerv. Det är mer än vad man kan säga om Timbuktu, Christian Falk och Pauline på fredagen. Det var provocerande dåligt. På hemsidan står att läsa att ”Timbuktu kommer att gästa Christian Falk på hans konsert. Vi kan se fram emot en rykande het fredagskväll som inte kommer att lämna någon oberörd”. Och där har arrangören rätt. Men jag blir inte oberörd på det sätt som de kanske hade hoppats på. Problemet är nämligen att det inte är någon konsert. Falk och Timbuk spelar skivor, förvisso fina beats, men hallå. Det var för konserten folk kom. Pauline hetsar publiken och klagar på att vi är lökiga. Inte fan underligt, människa. Själv var jag besviken över den falska marknadsföringen, på affsichen får man uppfattningen att de skall ge konserter. Oengagerat och trist.

Lo fi FNK halvräddar fredagen och gör en medelmåttig konsert. Deras starka material lyfter ändå, de behöver bara ställa in kepsen. I dunklet ser de ut att vara lammkött. Synd bara att ljudet var fett lågt, trots att de ett flertal gånger ber teknikern höja.

Jag hade pressackreditering till festivalen. För dem som betalade måste jag uppröras. Hade jag själv betalat hade jag varit förbannad på arrangören. För strulet, för ljuget och att de lägger festivalen på ett ställe som uppenbarligen har för mycket i ryggsäcken för att locka tänkt publik.
Familjen är bra, publiken älskar det och för första gången under helgen känns det immigt och neon. Men spelningen tillför ingenting nytt från Studionspelningen och Emmabodafesten i somras. Därför tryter mitt tålamod efter tre låtar och jag vill hellre ut i det snöblandade regnet. Livslängden i Hässleholmselectron verkar snart vara över.

Redsledge serverar house inne på Goodfellas-scenen, tekniken strular och det är kanske 20 personer på dansgolvet. Får lite skak i kroppen, men det känns inte Hamburg eller Amsterdam. Snarare Säffle. Och det har enbart att göra med att det inte är någon där. Marknadsföringen har varit under all kritik. Affischerna har inte setts på särskilt många ställen och de som man kunde se hade en helt oläslig logotyp. För att fylla Corona krävs det åtminstone att man har ett folkligt tilltal, även om de flesta artisterna är smala. De stora affischnamnen marknadsfördes inte tillräckligt väl, det hade kanske varit festivalens räddning. Här har de mycket att lära av Umeå open.

Detta var min tredje DTF, det lär inte bli någon mer. Jag kommer ifall de kör igen, jag vänder gärna andra kinden till, men den här ekononiska smällen är nog svår att ta. Dessutom är det obegripligt att festivalens tunna soppa blandades ut till tre dagar. Adam Tensta hade behövts på Corona. Han stod för den bästa konserten. Underhöll ett underårigt Äpplet och visade att det inte är bara är Max Peezay som man kan hoppas på i framtiden vad gäller svensk hiphop. Och Addeboy vs Cliff kommer att slå igenom närsomhelst.

Nuförtiden

2007-11-29T12:33:00.000+01:00

Cyklar förbi en kvinna med barnvagn som talar om bankärenden, att hon skall byta konton och så vidare. Hade jag inte sett att hon hade handsfree hade det varit riktigt komiskt.

Utan mössa, tunna tygskor med sulhål i nio minusgrader känns uppfriskande. Annars sitter jag mest i min soffa och läser tjocka böcker nuförtiden. Eller, ja, när jag inte är i studion - för det verkar vara mitt andra hem för tillfället. Medarbetarsamtal är långa, men roliga, processer. Var lite ledig igår kväll, gjorde lingonsylt och brottades i hallen.

Helgens fläsk skall virvlas på Digital tone festival. Datarock och Lo Fi FNK är väl det mest spännande, men det skall även bli trevligt att glugga Christian Falk, Adam Tensta, Addeboy vs Cliff, Familjen och S.U.M.O. Tänkte även ta en lov förbi Matti Alkbergs konsert ikväll, får se om det ryms och hinns.

Analog Tone festival (tack S för material, jag stjäl alltid!) är det när jag har ett samtal med morsan (alla som vet vad hon heter, fattar) på telefon. I tisdags var det jag som ringde upp för en gång skull, och jag lyckades vara trevlig 5/6 av samtalet. Ett fall framåt.

På rätt sida rock

2007-11-26T11:06:00.000+01:00

Konserten inleds med några murriga rocklåtar som förvisso låter fett mycket bättre än senast på Berns, men låtvalet är underligt och avigt. Jämför man med förra årets usla Bernsspelning så håller sig den här varianten på rätt sida rock, men vetskapen av hur bra Ryan Adams kan vara och att han har släppt över tio album gör mig lite bitter. Det finns en jävla massa guld att fiska upp ur säcken. Men det finns minst lika mycket träck - och det är det som bjuds, inledningsvis, denna onsdagskväll på Chinateatern. Efter sex låtar pausar han och ursäktar sig med något mummel, blir borta en stund och folk går och rökar/krökar/pissar och det är ett jävla spring. Hittills har han inte sagt ett ord och jag sitter för långt bort för att se om han fortfarande är värsta snyggast.

Jag blir skogstokig på alla digitalskärmar som dyker upp stup i kvarten. Det stör min illusion om att jag är med om något unikt, något som bara händer här och nu. Min uppmärksamhet dras till dessa ljuspunkter. Mannen framför sitter och skriver meddelanden och får en snabb grymtning från mig. Några rader fram fotar de hela tiden och från mig får de ihopknycklade kvitton i fluffet. Stör de min upplevelse måste jag säga till dem - och kanske störa tillbaka. Inte hållbart, men kul och terapeutiskt.

Efter en lång paus sätter ett akustiskt set igång, han lyckas skarva till snabbare låtar på ett väldigt vackert sätt. Tidigt i konserten tänker jag att the Cardinals har dåligt inflytande på honom, att de vill spela en massa tråkrock. Efter paus byts detta ut mot att det är dem som lyfter Ryan. På skiva gör de prima saker, då skall det väl inte vara så svårt att framföra det på scen? Ibland gnistrar det till ordentligt, som på utmärkta Let it ride. Why do they leave är en annan pärla. Nu har jag gluggat Ryan sju gånger, de senaste fyra har varit rätt såsiga. Onsdagens konsert var ett fall framåt. Men mer än bra kan det aldrig bli med låtval som Beautiful soda och Halloween head. Ryan, jag kan hjälpa dig med låtvalet. Det är bara att säga till. It will do you good.

!

2007-11-23T17:16:00.000+01:00

Använder inte så ofta utropstecken, tycker det är lite töntigt. Sällan fyller de någon reell funktion i text, det är sällan det är något värt att upphetsas för. Men så nu. Jag brukar inte kolla min studentmail särskilt ofta men jag gjorde det idag och sen den 14:e november hade jag tydligen klarat min tenta, min fukking sista tenta någonsin! Jag var helt säker på kuggning och dessutom missat omtentan pga att jag var på Ryankonserten.

Men nu är jag alltså nästan klar. Brottas med mitt examensarbete för tillfället. Jag skall undersöka hur genus görs på barn genom film. Så jag ser en massa schysst film och analyserar dem, det är vad som fyller mina dagar. Det, kärlek, klubben, radioprogrammet, stationschefsjobbet och socialtjänstkneget. Men i morse hade jag okynnessovmorgon. Att kunna ta det är en sån jävla ynnest, minns mina pendlingsdagar Backa-Tynnered under två år. Hur jag skulle dött för en sovmorgon.

Närmast nära

2007-11-22T12:58:00.000+01:00

Så sitter jag där med en dubbel på Skånegatan och försöker slappna av. Läser QX, Svd och DN. Att ta det lugnt är svårt när bilderna annars tenderar vara rätt suddiga av allt tempo. Glider runt ensam i staden som aldrig klarnar. Skogskyrkogården, Östermalmshallen och Mariatorget. På lördagen skulle vi udza på nya the Office. Vi kom närmast nära, grindarna slogs igen framför oss och jag kände mig som en banantörstig monkeyboy. De som skrek högst, de som röstade blåast, kom säkert in. Men till priset av att trampa på folk går jag inte på lokal, det beteendet sparar jag till revolutionen. Istället saffransris på Götgatan och efterfest till halv sex.

Är groggy efter tio timmar på en buss. Först när jag inte har några val, när jag tvingar mig att sitta still, då kan jag ta det lugnt. Utan utväg är mitt svar. Vill aldrig flyga igen till ställen som går att nå med buss eller tåg. Umeå tar emot mig med lång kram och en minusgrad.

Säljer en travreklam och bandar på under en timme, 2500 katsching, sweet deal. Hungern vrider sig i magen. Om tio dagar bor jag i en annan lägenhet. Stor balkong i västerläge kan nog vara en smaskig karamell. Jag önskar att jag rökte.

På ett golv, med en vän, i en stad

2007-11-21T23:08:00.000+01:00

Efter sex dagar på bortaplan är jag tillbaka i westerbotn. Jag skall berätta om uteblivet klubbande, Ryan, Cassandra, nasalspriten och alla pranks - men först måste jag jigga iordning några saker. Håll utkik. Och lita aldrig på Einar, oavsett vad bildbevisen säger.

homosocialitet.com

2007-11-14T23:45:00.000+01:00

Evil doers

2007-11-13T10:38:00.000+01:00

http://www.blogpsot.com/

Dåliga gatan - the movie

2007-11-11T22:50:00.000+01:00

Big up till Björn Henriksson, straight outta London. Kolla in hans grejer på bhenriksson.se

I feel joy, now I feel joy

2007-11-11T09:51:00.000+01:00

Att få spela Joy med Silverbullit inför ett fullsatt golv kanske är höstens roligaste aktivitet. Göteborgstemat gick riktigt bra, jag hade skitkul och folksmeten på dansgolvet tycktes känna detsamma. Låtlista på daligagatan.se och tack till alla vilda!

Götlaborgstema på Operan lör 10/11

2007-11-08T07:22:00.000+01:00

Andra långgatanflickorna, med hjärtat av på mitten kommer att dyka upp. Det blir extra mycket fokus på Göteborgsband, så nu vet du vart du skall skaka din beniga bakdel på lördag. Alla som inte dansar är... ja, du vet.

Spinka in förra klubbens låtlista på daligagatan.se

DG i Expressen

2007-11-06T23:36:00.000+01:00

Kollakolla! (Scrolla ner till "Göteborg - fast i Umeå").

Upprop

2007-11-05T15:58:00.000+01:00

Sen Astoria dog ifrån Umeå har filmklimatet varit fett tunt. Nästan ingen smal film når oss längre - och gör den det tas filmen bort efter två veckor, när den inte längre är lönsam. Därför behövs ett starkt alternativ. Skriv under kompis! http://folketsbio.wordpress.com/upprop/

Krispigt

2007-11-03T17:01:00.000+01:00

Cashewnötter med saffransmak är tokägigt. Det smakar kullerbyttor och barndom.

Status

2007-10-30T11:35:00.000+01:00

Läget: jo, he som dug. Mycket jobb med radion och klubben, men det är kul. Läser en Rockystrip om att när man jobbar med sin hobby har man ingen aning vad man skall göra med sin fritid. Känner verkligen igen mig, så jag läser Rocky, städar och bakar.

Coola grejer på gång: Cassandra från Emmaboda 2003 är på Umeåbesök i helgen. Fett. Har dessutom bestämt mig för att ha tema: Göteborg! på nästa klubb, det blir också jittefett. Affischerna ligger på tryckeriet.

Ont i magen varje dag: ligger efter med en tenta, skall snart börja skriva examensarbete, hinner inte höra av mig till mina vänner.

Lyssnar på: Anna Järvinen, M.I.A, Kent, Radiohead, Jennie Abrahamsson, Rilo Kiley, Arcade fire, Solomon Burke, Martha Wainwright och Florence Valentin. Förfestpeppen med Intervention i lördags var enorm.

Läser: Allt (det går segt), Högläserskan (har egentligen inte tid, men jag vill läsa!), DN och Arbetaren.

Ser: Mitt hjärta svider. Du levande var häftig och jag missade Två dagar i Paris. Knull-SF som tar bort filmerna efter två veckor.

Äter: hamburgare. Hela jävla tiden. Hemköp har veganska rackare som får mig att vrida huvudet i njutning. Glass, men jag hittar inte moccavarianten, den verkar vara slut i Västerbotten. Hemmagjord müsli - jag säger ju att jag inte vet vad jag skall göra på min fritid.

Längtar till: Ryan Adams i Stockholm 20/11, men kanske framförallt för att träffa Mackan, Eto, Lennart och Einar samma helg.

Yesterday I woke up sucking a lemon

2007-10-29T08:11:00.000+01:00

Idag, mån 29/10, lyssnar alla A-barn på Dåliga gatan där jag har Radioheadspecial.

17-18, Umeå studentradio 102,3 eller via webben.

Foto: Einar Samuelsson
Make-up: Johnny Jos.

Kapell och industrier

2007-10-27T10:01:00.001+02:00

Den stora ensamheten bor på torget i Skellefteå. Jobbrelaterat besöker jag denna metropol en gång i månaden. Efter klockan arton är allt stendött. Kinakrogarna lyser rött och jag vill bara hem till kall öl och fötterna på stol. Den blålila dubbeldäckaren tar mig genom ett svart Västerbotten. Ser stugorna vid sidan av vägen, undrar vad de har för drivkrafter för att orka, vad det är som får deras båt att flyta. Liket lever dyker upp i skallen. Vad är det för mening med livet, det är ju ändå alltid samma sak. Åt vilket håll man än vänder sig här man ändå ändan bak. Du kan inte lita på någon, överallt är det låst. Alla vill tjäna stålar, men ingen vill bli blåst.

Lövånger, Ånäset, Sikeå, vägskyltar om tunnbrödsbagerin och potatislager. Låter Perishers nya växa sig på mig, axelryckningen vid första och andra lyssningen växer sig till att jag vill ha mer. Hör också Johnny Cash prata svenska i en läcker liveupptagning från Österåker, ett bra soundtrack till strålkastarna som borrar sig genom natten. Kvart i nio går jag över ett öde universitet och landar hemma hos en vän. Önskar Mattias Alkberg BD Levande begravd. Får genast gehör.

Att njuta eller njutas, det är frågan

2007-10-24T20:48:00.000+02:00

Johnny Jos, Lennart Blanco och Mackan Hård.

Mjau

2007-10-22T22:55:00.000+02:00

Jennie Abrahamsson är helt fantastisk.

Spinkar lite på myspacesidan och får se att hon tidigare spelade med i Yukon AK som jag såg 2001 på Hultsfreds demoscen. Redan då var jag helt såld. När de släppte sitt debutalbum två år senare hamnade det snabbt hemma hos mig. Blev lite besviken då, återupptäckte i förrgår.

Men nu är hon alltså solo. Och det sprakar om henne. Lights är trasigt vacker.

En timme en minut

2007-10-21T22:17:00.000+02:00

Måndagen den 22/10 är det Kentspecial i Dåliga gatan.

17-18 är tiden du skall rispa in i handleden.

Skicka in din favoritlåt med Kent och vinn fina Kentpriser: daligagatan@umeastudentradio.se

Oavsett om du bor på Ålidhem, Malmö eller London så kan du lyssna, fräsigt va... umeastudentradio.se eller via 102,3 Mhz är det enda du behöver minnas.

Nya ljud

2007-10-20T09:07:00.000+02:00

Skulle jag få dig att se två filmer idag blir det Christophe Barratiers Gosskören och Mike Leighs Vera Drake. På skivfronten skall du aldrig glömma Arcade fire, Martha Wainwright och Anna Järvinen.

Tre dagars morgontidning på köksbordet jag inte hinner. Oinspirerad linsgryta med pasta, inte känna efter, bara fylla upp. Dagarna i dubbeldäckaren är över och lättnaden som bor i mig är enkel att bära. Dock seglar nya bekymmer upp, men jag skall nog lyckas.

Trots att jag två dagar i rad legat sömnlös från halv fem somnar jag inte på bussen. Lyssnar på Funeral och letar nya ljud, hänförs över vad som lätt är ett av de tio bästa albumen någonsin. Får för mig att bussen kommer att krocka och att jag som alltid sitter längst fram på andra planet och alltid har bälte, skulle ha glömt det. Våldsam landning, mjuk träff.

Den rör sig

2007-10-17T18:21:00.000+02:00

Det är någon jävel som flyttar på min cykel varje dag. Idag var den 30 meter ifrån där jag ställde den i morse. Jag misstänker en man som ser ut som Uno i Rederiet, det är utanför hans kontorsfönster som jag ställer hojen. Häromdagen hade jag ögonkontakt med honom, han stod och stirrade ner mig som en tallgömd blottare. Gav honom ville-du-någonting-blicken och vevade med armarna, 06.55. Det hjälpte uppenbarligen inte, måste planera ett fetare attentat.

Slottskogens tuffaste allians

2007-10-14T14:20:00.000+02:00

Gläds då

2007-10-11T21:23:00.000+02:00

Kall kväll, i morse en isfläck vid sjukhusdammen. Apatisk på buss till stället som jag bara längtar ifrån. Ser Du levande och Goethe säger åt mig att skärpa mig. Kommer hem till ljus öl och nötter, drömmer mig Barcelona. Någon i min trappuppgång är inofficiell världsmästare i att bränna någon sorts gröt, jag gissar mannagryn. Jag och S har bestämt oss för att starta en videobutik som skall heta Sambofällan, det kommer att bli strålande affärer.

Taltidning

2007-10-09T21:08:00.000+02:00

Förra veckan spelade jag och min radiokollega Elenor in taltidning för Vertex, Norrlands största studenttidning. Resultatet kan avlyssnas här, filerna är dock kraftigt nerbantade så våra röster låter lite robotlika.

Det nya landet

2007-10-08T17:39:00.000+02:00

Lekman stor besvikelse/Höj ljudet, köp fläkt

2007-10-06T08:23:00.000+02:00

Det inleds nästan parodiskt. Jens Lekman skiter i mikrofonen och kör akustiskt i spanska salen på Scharinska, intressant inledning med tanke på hur kvällen kommer att te sig. Det är knäpptyst i tio sekunder, sen kan trollen som står bakom mig inte hålla igen läpparna utan börjar sjunga med. Och så här är det. Det är helt OK att sjunga med även om man inte kan hela texten och det är helt OK att sjunga med oavsett vilken röstkapacitet man har. Men kompis, då måste du ha en högtalare längst framme vid scenen som överröstar dig - annars kommer jag förr eller senare be dig att hålla käften.

Han spelar bara en låt på det viset. Sen ställer han sig framför micken igen - spelar en form av förväxt ukulele, jag kan inte namnet, men det kan säkert någon besserwisser. Men problemet är att han knappt hörs på det här viset heller. Högtalarna verkar vara inställda på konferens. Mjukt är inte punk baby. Jag vill känna i bröstet, jag vill dränkas i ljudet. Istället blir jag stadigt surare under hela konserten, förbannad över att man kan misshandla så ljuvligt låtmaterial. Det bränner till ibland, till exempel på Your arms around me och Friday night at the drive-in bingo. Men när topparna är så sällsynta kan det knappast bära upp en hel kväll. Inte ens när fantastiska Frida Hyvönen sällskapar blir jag nöjd.

Det går in 250 personer på Scharinska. Biljetten kostar 120+20. 250x140 är 35000 kronor. Det är ofta fullt på Scharinskas konserter, så det borde finnas en del deg i bunken. Köp en fläkt då för i helvete. Det är helt olidligt att gå på konsert i spanska salen.

Mot slutet av konserten arrangeras låtarna med ett fetare ljud, men 40 minuters låg standard kan aldrig få mig att vilja garderobsköa en halv semester, så jag går under första extranumret. Ute på gatan inser jag att jag mycket hellre är här med en kärlek och en vän än att stå och svettas och spetsa öronen. Jens Lekman får klia mig på ryggen hemma på min stereo eller på bussen med mina fetafeta hörlurar. Det, eller att han skruvar upp volymen.

You put your arms around me

2007-10-04T11:16:00.000+02:00

My wild, wild, wild

2007-10-01T17:08:00.000+02:00

September i Bygdeå

2007-09-29T12:48:00.000+02:00

På ditt hak

2007-09-28T21:34:00.000+02:00

Ser mig på ditt hak, i din bar, dyngrak, två brudar, två glas, två snubbar från Iran. Kanon är mitt drömtillstånd för kvällen. Det skall nog ordna sig. När du ser mig brs och jrn.

En att fira

2007-09-27T20:55:00.000+02:00

Tidigare i veckan fyllde Lennart Blanco 38 år. Fredagen den 28/9 är hans namnsdag. Det firar vi med att bada i getmjölk och äta scones tills vi alla blir snela hestar. Klapa Lennart, ge honom havre und sockerbit, Lennart blir klad.

Lönnlöv

2007-09-26T20:27:00.000+02:00

Håller på att somna när jag rättar matteböckerna, det svaga kaffet är ingen kompis. Jag blir sjukt okreativ av att pendla till landsbygden. Men imorgon skall jag fota det där gula trädet som står framför granväggen, det är fantastiska kontraster. Dessutom fyra biljetter på min anslagstavla. På lördag skall det skaka i min bröstkorg, Redsledge skall förföra mig. På onsdag Jens Lekman.

Det bästa som har hänt under dagen var att jag blev kär i en tjej på bussen. Det var Nina Ramsby som sjöng Järnstaden och hon tog mig med storm, gissa om det var den första låten jag satte på när jag satte mig på bussen hem.

Höstsol och öppen jacka när jag med sömndruckna steg flyttar mig genom stan. Slänger pistageskal över axeln, går mot röd gubbe, lyssnar på Ny våg med Bear quartet. Det är en fin dag, bromsarna är slut och kommer inte att ta.

Jag tittar när ni dansar

2007-09-23T09:39:00.000+02:00

För en gång skull kände jag mig ganska lugn innan klubben, annars brukar jag vara ett nervvrak. Jag hade liksom gjort allt som stod i min makt för att den här kvällen skulle bli guldskimmer. Spritfesten innan blev en välbesökt tillställning, jag sprang runt som en yr höna och pratade egentligen inte med någon. Jag cyklade genom ett stendött Umeå för att rigga sista detaljerna, sen dröjde det en trekvart innan jag drog på smilbanden - och jävlar vad nöjd jag blev... Publikrekord för Dåliga gatan på Operan, 280 pers - helgen innan löning. Knökat dansgolv, stundvis helt mad. Projektionen var läcker i bakgrunden, kyss Björn! Jag lägger ut låtlistan senare på www.daligagatan.se - jag tackar och bockar. 27:e oktober är nästa kväll, du skriver utropstecken i din kalender.

Ett år bebis

2007-09-20T21:47:00.000+02:00

Helvete vilken ettårsfest vi skall ha!

24 turned 25

2007-09-19T11:45:00.001+02:00

Jag är glad över att få vara med på din 25-årsdag.
Jag vill vara med på din 25-årsdag också.
Jag vill vara med på vår 25-årsdag.

Läget

2007-09-17T12:24:00.000+02:00

Effektiv dialog. Istället för att fråga hur läget är så läser man folks bloggar. Så det passar utmärkt att hålla lite presskonferens just nu. För det är tenta på onsdag, som jag bestämt mig för att skippa. Födelsedag imorgon. Praktik på torsdag, i Bygdeå. Och ikväll börjar Umeå studentradios sändningar, i och med att jag numera är stationschef så är det på mitt bord att allt skall fungera. Tablån är späckad, hemsidan snygg och förra måndagen hade vi dubbelsida i VK + frontbild på andra delen. Det kommer bli en grym radiohöst.

Själv inleder jag höstens sändningar på 102,3 med fjärde säsongen av Dåliga gatan, kl 17. Det går utmärkt att lyssna via webben nu. Och på lördag är det ettårsjubileum på klubben - på hemmaplan skall jag hålla spritfest innan utgången. Så det är kaos nu. Bli därför inte förvånad om jag inte har tid att prata i telefon. På söndag, 23/9, kan jag förmodligen andas lite.

Och CSN har inte kommit. Det går bra nu, men cashen rullar inte in som de ska. Kylskåpet är tomt och skafferiet likaså. Tjuväter hos S.

Igår var jag dock ledig nästan hela dagen, då var jag och plockade lingon i Norrmjöle. Havet var vredgat, solen blänkte i vattnet, vinden sa herå sommar.

Here at the right time

2007-09-14T10:40:00.000+02:00

De långsamma danserna var de vi behärskade. Janet Jackson och Bryan Adams fungerade, men när vi spelade Basic element tömdes dansgolvet. Innanför den mörkbruna källardörren anordnade jag mellanstadiediscon. Kvarterets pingisrum var platsen för de rätt mediokra tillställningarna, men å andra sidan visste vi inte annat. Klockan åtta på kvällen, när festen hade nått sitt crescendo, skjutsade vi varandra till kiosken där vi hängde tills hemgångstiden tänjts tillräckligt.

Idag har Janet och Bryan ersatts, nu vet jag ju annat. Så på samma sätt som i pingisrummet, fast i en annan tid och ett annat rum, dansar vi nu långsamt i fönstret på tredje våningen. Från den vita väggens två uppmonterade högtalare kommer Andrew Birds Cataracts, tre minuter och nio sekunder, som är så vacker att jag nästan går itu. Mun i nacke och sävliga steg där folk kan se in i våra liv, på den där ön som spårvagnarna går till. Under veckan har jag tömt källaren på saker, dragit ner öl och Jenny Wilson och rotat i de glömda årens lådor. Efter tre år i Umeå tar jag slutligen upp lite prylar - alla böcker som bara legat och värkt i källaren. Nya dagar väntar i Umeå, min bokhylla skall vara vacker och välfylld. Vill kunna rekommendera och låna ut till vänner på samma sätt som de gör till mig.

Klipp.

Cigaretter och kall Kölsch vid domen i Köln. Jag lånar ut min popjacka till dig, mitt varma blod är en av mina bästa tillgångar, kanske fick jag det på bekostnad av mitt svaga hjärta. En luffare bommar två av dina cigaretter och över bron hem till hotellet vill du springa, men mina ben är tomma. Att gå långsamt utan att behöva passa en tid, med ryggen fri från väska och måsten - det är att vara ledig. För mig finns det ingen bättre definition.

Ingen stad kan bota min rastlöshet, inga låtar stannar längre än dess speltid, inga känslor överlever utan underhåll. Alla gator, alla människor, alla öden. Så liten, så betydelselös. Jag är. Men när vi har dragit ner persiennerna i det trånga rummet finns bara vi två. Full. Ständig. Utanför rasar världskriget, utanför finns ingen annan. Allt är innanför dessa fyra väggar, det är det enda som verkligen betyder någonting. Jag pratar i sömnen och vaknar med sömnig blick i staden jag äntligen accepterat. Säger hejdå tre gånger, vill inte gå. Vinden biter i mig och regnet slår i ansiktet när jag går hem till mig. Plockar upp kalendern för första gången på nittio dagar, sakta fylls de tomma bladen. Det gör inte ont att få tillbaka rutinerna, det känns bara ovant. Med dig ett samtal bort känns alla bekymmer obekanta. Jag stannar i fönstret, låter aldrig de där 189 sekundrarna ta slut.

Snart börjar den nya säsongen

2007-09-11T23:03:00.000+02:00

Radio på måndagar 17-18, premiär 17/9. Jag kör även klubben en gång i månaden på NorrlandsOperan - ettårsfest lör 22/9.

Götlaborg

2007-09-11T17:50:00.000+02:00

To scratch or not to scratch - that is the question

2007-09-09T11:43:00.000+02:00

I baren sitter en ensam man med Yankeekeps och kryckor. Han säger inte ett ord förutom när han beställer nytt. Ibland sneglar han till höger där två ryssar sitter och har ett häftigt samtal. Snarare är det den ena av dem som håller låda, den andra sitter tyst med hukat huvud, blanka ögon. Den aktiva bär en tunn urtvättad vindjacka, mottagaren en klarröd skjorta och en tjock, svart läderjacka. Vad kan de prata om? EU-konstitutionen, kärlek eller kanske att sossarna valde Sahlin framför Östros? DJ för kvällen är rumpkliaren, hon spelar Ein, zwei, Polizei och mixar den med Prodigys No good samtidigt som hon helt oväntat höjer upp såpoperan på TV´n i hörnet. Sedan kommer någon karibisk sång i en mystisk tredje ljudkanal som överröstar Prodigy. Får plötsligt för mig att jag hamnat på ett högstadiedisco, ett inferno av 90-tal. Till slut tystnar den karibiska låten och nu tävlar såpoperan med den ryska monologen. Överväger att plocka upp min freestyle.

Köln/Paris/Hamburg

2007-09-07T12:41:00.000+02:00

Löjligt nöjd min i Kompakts skivaffär på Werderstrasse i Köln. Som ett barn hos godishandlarn.

Från Paris till Köln.

Utsikten från vår balkong. Till höger låg Notre dame, snorigt centralt med andra ord.

Jag åkte till Ljubljana för att

2007-09-05T08:32:00.001+02:00

Det ringer frenetiskt bakom baren, kvinnan som precis serverat mig en espresso, svarar. Jag sjunker in i min bok, men efter en stund lyfter jag blicken mot henne. Där står hon och kliar arslet, innanför. Och jag som, av lust och hövlighet, senare tänkte köpa en öl. Nu blir det valet inte lika lätt. Men jag måste sitta på den här baren tills stängning, jag kan inte vandra runt i Luxembourgs horkvarter ensam med en ryggsäck i väntan på att klockan skall slå Kjell. Alltså är en trippel ölbeställning oundviklig, även om jag försöker tänka bort vad kvinnan har under sin högra hands naglar.

Drömmen dyker upp någon gång i februari. Jag sitter i en trång gränd, jag ser mig själv snett från ovan. Där sitter jag med kaffe på en spartansk uteservering, trämöbler, enkla stolar och bord ställda mot väggen. Bredvid mig en skrivmaskin, gamla skolan. Staden är Ljubljana och jag drömmer starkt om en stad som jag tidigare aldrig besökt, very odd. Underligt dessutom att jag sitter med skrivmaskin då jag varken har en sådan eller en dator. Jag valde att ta drömmen som ett omen, det var något jag skulle se i den staden. Det var faktiskt enda anledningen till att jag åkte dit, dricka kaffe i Ljubljana. Ju fler gånger jag sade det, desto troligare var det att det skulle bli av.

Tills jag satt på slutsträckan till Slovenien hade jag dock tvivlat. Det är ju en ganska redig bit att åka med tåg för att ta en kopp kaffe. Väl framme ser jag en stad som är förvånansvärt liten och förträffligt mysig. Det doftar mer Italien än Kroatien. Hittade snart mitt stammishak där jag satt kvällarna ut med kaffe och öl medan regnet slickade rent gatorna, satt där och skrev och läste böcker. Det hände inget speciellt i Ljubljana, inget jag kan sätta fingret på nu i alla fall. Men jag lärde mig saker om mig själv, saker jag värkte ner i min skrivbok. 50 sidor blev det totalt, kanske är det embryot till en text som jag i hela mitt vuxna liv har velat skriva. Titeln finns, innehållet kanske växer ur mina fingrar om jag sätter mig ner och känner efter.

Augusti, vi har ingenting gemensamt längre

2007-09-03T08:51:00.000+02:00

Se mig, hör mig

2007-08-31T14:59:00.000+02:00

Högsommar. Fiket här i Luxembourg saknar toalett och jag är trött så jag nickar till hela tiden, espresson hjälper föga. Mobilen är tyst och jag har fem timmar att slå ihjäl innan Kjell skall möte upp mig på centralen. Det blåser lömskt och jag undrar ifall jag skulle frysa så här mycket ifall det var april i Umeå.

Dampungen bredvid mig har testat allt för att få uppmärksamhet av sin mamma. Han vaggar på stolar, lyfter stolar över huvudet, springer in i lyktstolpar (skjut honom), gör ljudeffekter med munnen, åker brandmanslift ner för lyktstolpen, gråter som en bebis, hoppar orytmiskt mot avloppsluckan (stryp honom), skriker åt mamma, gapar åt mamma, gallskriker åt mamma, slickar på lyktstolpen, slickar på handflatorna (ja, fortsätt), slår ihop händerna, kramar om mamma bakifrån. Men det är först när han drar ner byxorna och visar göten som hon säger till honom att sluta. Han flinar och gör givetvis tvärtom.

Punkdrömmar

2007-08-27T00:25:00.000+02:00

Efter nätter i Köln, Paris och Hamburg sitter vi på sexans spårvagn mot Länsmansgården. Utpumpade, hungriga, lyckliga. Vi går genom gångtunneln och du säger att du inte tänker på var du är längre, alla platser har blivit anonyma. Man tappar rumsbegreppet när ens kropp rusar över räls, rör sig genom städer.

Efter Golden pudel club sov vi tre timmar på en bäddsoffa i Hamburg, Alex hjälpte oss när vi behövde det som mest. Fattiga, utpumpade, hungriga. I hallens röda sken träffar jag en pårökt Michel och en kokainstinn Vincent, de är båda förvånade och glada att se mig. Sköna lirare som kanske hade kunnat bli bra kompisar ifall vi bodde i samma stad.

Vi lånade ihop till den här resan och vi bränner de sista kronorna på oliver och saltgurka. Soltorkade tomater i en öde hamn och en vind som påminner om att sommaren kanske aldrig kom i år. Vid relingen håller jag dig bakifrån, erkänner att jag hittat rätt. Väskorna på våra ryggar känns lätta och händerna är i varandras. Nyckel i låset, ny natt i nytt rum. Nomadsommaren blev så mycket mer än vad jag någonsin kunnat föreställa mig.